Nu börjar det här likna en vanlig banal blogg - ja en sån där man tar kort på sin disktrasa, skriver om det, och känner sig glad och nöjd av det. Kan hända skönt. Men för mig blir det en inre kamp över hur ytlig jag är och vad innehållslös min hjärna kan va ibland.Men det är bara så att jag inte riktigt vet om jag ska måla Doris järnsäng grön eller gul eller om den ska få ha kvar den härliga patinan, lite bortsliten gulnad målarfärg. Jag har fått sängen av en död gammal professor och tänker man på det så blir det genast lite äckligt.... Men den är så fin! Det är nog mitt bästa fynd någonsin! Nu har den fått komma in och bli min dotters prinsess-säng. Och det är inte dåligt! Den tål att sovas i och tittas på.
Mer fanns det inte mellan öronen ikväll... natti natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar